.
Sådär ja. Där bröt febern ut på riktigt. Har varit lite konstig, fram och tillbaka i måendet under ett par veckors tid. Men idag, från ingenstans så kom febern som en käftsmäll. Ville lägga mig i fosterställning och tycka synd om mig själv men just där och då var jag i full fart med att springa lopp med barnen.
Bet ihop ett par timmar, tänkte att en Ipren eller två skulle lösa det. Men icke. Blev att man fick ställa in middagsdejt med Fia och kvällspromenad med Sebastian. Istället blev de soffläge, soppa och mys i min onepiece.
Inväntar samtal från en mr Korodi sen blir de sängen direkt efter. Sånt här trams har jag inte tid med. Även om jag på något plan är tacksam över att de har brutit ut på riktigt nu